jag hade börjat måla naglarna igen
och behövde inte vara ute varje fredag och lördag
för att dricka bort minnena av hans ögon
jag kunde komma hem utan att vara ledsen över
att han inte var där och sa hej tillbaka
och jag kunde börja glädjas åt våra minnen
istället för att försöka glömma dem

nu när du lämnat mig måste jag börja om från början
sitta i flera timmar med min vassaste kniv mot handlederna
och inte veta vad jag ska göra
sömnlösa nätter med ögon som räknar prickar på tapeter
tappar bort sig
börjar om
plötsligt kommer det över mig att jag kommer inte
få ta på din fina mage igen
eller kyssa din lena rygg
aldrig mer kommer jag vakna av att du kryper nära
det är inte längre någon som kommer ihåg allt jag berättat
och försöka göra allt för att visa det
det är ingen som retas, tröstar och finns där
och aldrig någonsin igen kommer jag känna så
som jag kände när du mötte min blick
och jag har verkligen ingen ork till att måla naglarna