enda gången jag mår riktigt bra utan dig är när jag snurrar runt på en lördagkväll med lite för mycket procentdrycker i blodet. ju fullare jag blir desto mer avtrubbad är jag, och ju mer avtrubbad desto bättre.
varje dag i veckan längtar jag efter fredag och lördag och varje dag i veckan är jag så jävla nära att blanda till bara en grogg. men det som håller mig ifrån det är att jag vet att det skulle inte sluta efter bara en grogg. det skulle bli två. sen tre. fyra, fem, sex. sen skulle jag somna och må så himla bra. tills ångesten åter grep tag i mig.
jag vill inte erkänna att jag behöver alkohol för att må bra. fast det är precis så det är.